Aron
Min shiboripåse
Jag arbetar just nu med att göra en kasse av oblekt bomullstyg. Mitt arbete började med att jag tog fram en rulle med tyget som jag ville ha att sy i. Efter det tog jag ett måttband och mätte ut bredden som jag ville ha, 45 cm från stadkant till stadkant. När jag visste vart jag skulle markera 45 cm tog jag en krita och ritade ett rakt streck där. Efter det tog jag en tygsax och klippte ett hack i min markering. Sedan tog jag tag i tyget och rev upp det, så att tygets kant blev helt rak. Rivningen följde trådrakan.
När jag hade fått fram tygbitarna började jag zick-zacka dem vid kanterna. Det gjorde jag med hjälp av en symaskin. Man gör det här för att för att trådarna vid traskanten inte ska lossna och dras ut (repa sig). Om de gör det går hela ens projekt sönder, något som absolut inte får hända. Jag använde mig av ett specifikt mått på pressarfoten som jag följde för att jag skulle kunna uppfylla mitt mål, vilket var att göra tygets traskanter hållbara, och då var jag tvungen att sy en rak och regelbundna zick-zack-söm längs tygets kanter. Måttet som jag använde mig av var pressarfotens mittmarkering. Stygnbredden som jag använde var 4 och stygnlängden var 2,5.
Därefter började jag färga mina zick-zackade tygbitar. Tyvärr minns jag inte helt och hållet hur jag vek min kasses kropp, men jag kommer ihåg hur jag fick fram mönstret på handtagen. Jag vek kortsidorna så att de fick formen av en rätvinklig triangel, med den räta sidan längst åt kanten av tyget. När jag hade gjort det dubbelvek jag tygbiten till en kvadrat. Sedan rullade jag ihop tyget från bredden och uppåt. Det här sättet att skapa mönster kallas för shibori-teknik, en vikningsteknik med ursprung i Japan. Man viker sin tygbit i specifika mönster. Anledningen till att man gör så här är för att skapa symmetriska mönster. Vid varje vikning bildas en ny form. Om man vill att tygets färg och utseende ska synas kan man vira trådar runt sin tygbit. Där tråden går, kan inte textilfärgen tränga sig genom. Jag använde den här tekniken för att få fram tyget och dess naturliga utseende i mitt mönster.
Jag arbetar just nu med att göra en kasse av oblekt bomullstyg. Mitt arbete började med att jag tog fram en rulle med tyget som jag ville ha att sy i. Efter det tog jag ett måttband och mätte ut bredden som jag ville ha, 45 cm från stadkant till stadkant. När jag visste vart jag skulle markera 45 cm tog jag en krita och ritade ett rakt streck där. Efter det tog jag en tygsax och klippte ett hack i min markering. Sedan tog jag tag i tyget och rev upp det, så att tygets kant blev helt rak. Rivningen följde trådrakan.
När jag hade fått fram tygbitarna började jag zick-zacka dem vid kanterna. Det gjorde jag med hjälp av en symaskin. Man gör det här för att för att trådarna vid traskanten inte ska lossna och dras ut (repa sig). Om de gör det går hela ens projekt sönder, något som absolut inte får hända. Jag använde mig av ett specifikt mått på pressarfoten som jag följde för att jag skulle kunna uppfylla mitt mål, vilket var att göra tygets traskanter hållbara, och då var jag tvungen att sy en rak och regelbundna zick-zack-söm längs tygets kanter. Måttet som jag använde mig av var pressarfotens mittmarkering. Stygnbredden som jag använde var 4 och stygnlängden var 2,5.
Därefter började jag färga mina zick-zackade tygbitar. Tyvärr minns jag inte helt och hållet hur jag vek min kasses kropp, men jag kommer ihåg hur jag fick fram mönstret på handtagen. Jag vek kortsidorna så att de fick formen av en rätvinklig triangel, med den räta sidan längst åt kanten av tyget. När jag hade gjort det dubbelvek jag tygbiten till en kvadrat. Sedan rullade jag ihop tyget från bredden och uppåt. Det här sättet att skapa mönster kallas för shibori-teknik, en vikningsteknik med ursprung i Japan. Man viker sin tygbit i specifika mönster. Anledningen till att man gör så här är för att skapa symmetriska mönster. Vid varje vikning bildas en ny form. Om man vill att tygets färg och utseende ska synas kan man vira trådar runt sin tygbit. Där tråden går, kan inte textilfärgen tränga sig genom. Jag använde den här tekniken för att få fram tyget och dess naturliga utseende i mitt mönster.
Kommentarer
Skicka en kommentar